Vilka ord bör vi använda?

De ord som för närvarande används för att beskriva bilens beteende i det svenska språket är inadekvata. För många, i mekaniken separata begrepp, blir ihopslungna och förkortade. Istället för att ge en detaljerad bil över hur bilen rör sig, vad den gör och hur detta känns, använder vi samlingsbegrepp vars enda funktion är att sammanfatta övergripande beteenden. Men räcker detta? Är verkligen bilens beteende över vertikala vågformer det samma som komfort. Är bilens beteende det samma över båda kortvågiga och långvågiga störningar? Den största delen av den internationella pressen skulle säga nej. Primära störningar behandlas separat från sekundära. Komfort är separat från hur bilen kontrollerar hela karossens (och därför passagerarnas) rörelser. Och en bil som är mjukt fjädrad, behöver inte vara mjukt dämpad, men kan trots detta vara både okomfortabel och ha bättre väghållning som en direkt följd av dessa beteenden. Och självklart är detta kontraintuitivt, men inget i rörelse, och poesin som hör därtill, är någonsin statiskt, eller ens förståeligt. Detta ämne, bilens kinematik, kommer att behandlas betydligt mer genomgående i framtida poster, men fokus de omedelbart kommande är att skapa ett språk som klargör exakt vad vi menar, oavsett dimensionen vi diskuterar. Vi behöver en ordlista.